cillablixt

Idag har vi varit i Båsenberga hela dagen för den efterlängtade slalomtävlingen. Både tjejerna vaknade i morse med ett pirrande i magen. De var riktigt nervösa. Inte så konstigt med tanke på att de var deras första tävling och dessutom började de ju faktiskt med slalom för bara någon månad sedan.

Isabella tävlade i en grupp för barn upp till sju år. Där var alla vinnare. Fanns liksom ingen etta, två eller trea vilket jag tyckte var jättebra.

Isabella var den som tävlade först. Jag var så nervös när hon startade så jag hade värk i magen. Men när jag såg henne komma nerfarandes så grät jag som ett litet barn. Jag blev så himla rörd av att se min lilla tjej svissa förbi alla slalomportarna. Jag grät, och grät och grät. Jag kunde liksom inte sluta. :)

När jag hade lugnat ner mig och torkat mina tårar så var det dags igen. Denna gång var det min stora tjejs tur. Julia tävlade i en grupp för 8-åringar. De flesta i hennes grupp har stått på skidor sen de var väldigt små så Julia förstod att hon inte skulle ha en chans. Vi sa till henne att huvudsaken var att hon tog sig ner helskinnad.

Såklart forsade tårarna även denna gång. Folk trodde nog jag var knäpp. Mina vänner skrattade och sa att de var inte förvånade.

Efter första åket ligger våran dotter på sjunde plats. Helt otroligt. Hon var så himla duktig. Hon hade flera duktiga tjejer med sämre tid. Jag blev så stolt att jag trodde att jag skulle spricka. Så himla roligt för henne, hon har verkligen hittat sin grej. Hon slutade efter andra åket på sjunde plats. Min duktiga tjej!! ♥♥

Idag är jag en extra stolt mamma!