En läskig morgon.....
Har ju helt glömt bort att berätta om en jätteläskig morgon som mina barn och jag hade nu i veckan.
Det började vid sju på morgonen när jag och tjejerna satt och åt frukost. Mio satt på golvet i köket och lekte. Plötsligt hör jag en liten flicka som säger -Hjälp mig, hjälp mig!! Tror först att jag inbillar mig tills jag hör det igen och denna gång reagerar även tjejerna och frågar mig vem det var som pratade. Åhhh nej tänkte jag, det var alltså inte inbillning.
Den lilla flickan fortsätter att ropa på hjälp och nu svarar även en man att han ska komma och hjälpa henne. Vid det här laget är jag helt skräckslagen och har absolut ingen aning om vad detta kommer ifrån. Räddare och räddare blir vi men efter ett tag så inser vi att det kommer från babyvakten som står i vardagsrummet. Eftersom den andra vakten står i Mios rum så får jag för mig att det är där dessa människor befinner sig. Helt sjuk tanke då jag tio minuter tidigare befunnit mig på övervåningen och då fanns ju inga människor där så klart. Men i stundens rädsla så hinner man få massa tokiga tankar.
Jag och tjejerna är nu livrädda och har ingen aning om vad vi ska göra. Jag ringer då Peter som är på jobbet och skriker för att jag är så rädd. Självklart lugnar han ner mig och har ju så klart ett svar på detta. Han säger att babyvakten har kommit in på någon annans kanal, troligtvis är det grannens eftersom dom har en likadan babyvakt. Lite lugnare i själen ringer jag då in till grannen och vill få detta bekräftat.
Mycket riktigt så säger Jenny att de har deras babyvakt på och att det måste ha varit deras lilla flicka vi hörde. Med en stor lättnande suck börjar jag nu att lugna ner mig. Men så hör jag plötsligt en man som börjar vissla för fullt i babyvakten och jag frågar Jenny vad hennes sambo gör hemma. Han brukar nämligen åka redan vi sex på morgonen. -Vaddå säger Jenny, det är ju bara jag och tjejerna som är hemma!!!!
Man kan säga att jag återigen fylldes med stor skräck. Det var alltså inte från dem som rösterna kom, och forfarande har jag ingen aning om var ifrån det kommer. Men otäckt är det i alla fall. Peter har nu oxå hört massa prat ifrån babyvakten så nu har vi fått byta kanal på den.
Jag hoppas verkligen att det aldrig händer igen. Speciellt inte om jag är ensam hemma!! :-((
Det började vid sju på morgonen när jag och tjejerna satt och åt frukost. Mio satt på golvet i köket och lekte. Plötsligt hör jag en liten flicka som säger -Hjälp mig, hjälp mig!! Tror först att jag inbillar mig tills jag hör det igen och denna gång reagerar även tjejerna och frågar mig vem det var som pratade. Åhhh nej tänkte jag, det var alltså inte inbillning.
Den lilla flickan fortsätter att ropa på hjälp och nu svarar även en man att han ska komma och hjälpa henne. Vid det här laget är jag helt skräckslagen och har absolut ingen aning om vad detta kommer ifrån. Räddare och räddare blir vi men efter ett tag så inser vi att det kommer från babyvakten som står i vardagsrummet. Eftersom den andra vakten står i Mios rum så får jag för mig att det är där dessa människor befinner sig. Helt sjuk tanke då jag tio minuter tidigare befunnit mig på övervåningen och då fanns ju inga människor där så klart. Men i stundens rädsla så hinner man få massa tokiga tankar.
Jag och tjejerna är nu livrädda och har ingen aning om vad vi ska göra. Jag ringer då Peter som är på jobbet och skriker för att jag är så rädd. Självklart lugnar han ner mig och har ju så klart ett svar på detta. Han säger att babyvakten har kommit in på någon annans kanal, troligtvis är det grannens eftersom dom har en likadan babyvakt. Lite lugnare i själen ringer jag då in till grannen och vill få detta bekräftat.
Mycket riktigt så säger Jenny att de har deras babyvakt på och att det måste ha varit deras lilla flicka vi hörde. Med en stor lättnande suck börjar jag nu att lugna ner mig. Men så hör jag plötsligt en man som börjar vissla för fullt i babyvakten och jag frågar Jenny vad hennes sambo gör hemma. Han brukar nämligen åka redan vi sex på morgonen. -Vaddå säger Jenny, det är ju bara jag och tjejerna som är hemma!!!!
Man kan säga att jag återigen fylldes med stor skräck. Det var alltså inte från dem som rösterna kom, och forfarande har jag ingen aning om var ifrån det kommer. Men otäckt är det i alla fall. Peter har nu oxå hört massa prat ifrån babyvakten så nu har vi fått byta kanal på den.
Jag hoppas verkligen att det aldrig händer igen. Speciellt inte om jag är ensam hemma!! :-((
Kommentarer
Postat av: Sussi
Fy vad läskigt!
kramis S
Postat av: Knappan
Men fy! Kalla kårar ju...
Postat av: Anna Frans
Huuuua så obehagligt! Lite skräckfilmsaktigt å höra någon som ropar "Hjälp mig, hjälp mig"
Postat av: Petra
Herregud....vet inte om jag vill komma till er i helgen om det ska vara massa röster som pratar...Ingen babymonitor på! :-)
Postat av: Cilla
Hahaha,nejdå Petra jag lovar att ha det avstängt!;-)
Postat av: SambaMicke
Ojoj...blev ju nojjig själv när jag läste om dina händelser. Du borde bli skräckboksförfattarinna. Du har verkligen fångat rädslan på ett bra sätt. Hoppas det inte händer igen och verkligen tur att det inte hände när jag sov i soffan. Kram.
Postat av: Cilla
Hahaha, tack Micke. Om jag inte får jobbet så kanske jag ska satsa på författarskapet!!
Postat av: Camilla
Usch va läskigt...
Trackback