cillablixt

I morse kvart över sju vaknade jag av att någon ropade -Mamma, mamma! Det lät väldigt avlägset och himla tyst. Men jag förstod att det var Isabella som var på nedervåningen och ville något. Hon går alltid upp före oss och sätter sig och ritar eller kollar på tv.

Eftersom hon ropade så lågt så trodde jag att hon inte ville något speciellt och jag tänkte att hon fick komma upp om hon ville något. Jag var så himla trött och hade ingen lust alls att gå upp. Peter och Julia sov oxå som stockar.

Men Isabella fortsatte att tyst ropa på mig, så till slut, efter att ha legat en lång stund, så gick jag ner för att se vad som stod på. Då säger min lilla tjej, -Åh, mamma vad bra att du kom, jag är färdig och jag är så hes så jag kunde inte ropa högre. Stackars liten!!

Fy, vilken hemsk mamma jag är. Då sitter hon där på toaletten och har gjort nummer 2 och det enda jag kan tänka på är att få sova. Fy skäms!!!